Biogas för handel och livsmedelskedjor

Partihallar, butikskedjor och storkök ger ett flöde av frukt, grönsaker, bröd och förpackade livsmedel. Ägaren avgör om man ska driva en egen anläggning, lämna avfallet till en tredje part eller teckna avtal med en operatör. Avfallet hämtas dagligen och producenten betalar för det.

Den betalningen, mottagningsavgiften, är ofta den största delen av intäkterna. Utmaningen är blandningen: förpackningar, bestick och föroreningar måste bort, och avfallet innehåller animaliska biprodukter med hygienregler. I modellen har fallet med en partihall goda förutsättningar.

Det här avgör återbetalningstiden

Mottagningsavgift

Avgiften du sparar eller får per ton överstiger ofta gasintäkten. Det är det första talet att kontrollera.

Förpackningar

Förpackat avfall kräver avemballering, och anläggningen måste kunna hantera rejekt och rester.

Insamlingslogistik

Daglig hämtning och korta rutter håller kostnaden nere och förhindrar lukt.

Hygienregler

Restaurangavfall och animaliska biprodukter kräver godkända behandlingssteg och dokumentation.

Det här krävs för att det ska fungera

  • Ett avtal om jämnt tonnage och mottagningsavgift
  • Avemballering och avskiljning av föroreningar
  • Certifierad rötrest eller ett tydligt avsättningsställe för den

Vanliga frågor

Räcker avfallet?

Flera tusen ton per år är den vanliga undre gränsen. Mindre flöden går bättre till en anläggning i närheten.

Vem betalar för avfallet?

Producenten betalar en avgift. Ett avtal fastställer den för flera år.

Går det att sälja rötresten?

Ofta ja, om den uppfyller landets kvalitetsstandard, vilket bör kontrolleras.