Biogas för mejerier och ysterier

Vassle och flotationsslam uppstår varje dag, och ett mejeri använder varmvatten, ånga och kyla dygnet runt. Det är nästan en idealisk profil för biogas, om volymen räcker.

Vassle är mycket tunn (ca 6 % TS), så energin per ton är måttlig. I modellen blir ett projekt realistiskt från ungefär 10–20 kt vassle per år, med den lägre gränsen där el och gas är dyra, särskilt tillsammans med fetthaltigt avfall.

Det här avgör återbetalningstiden

Vasslens alternativvärde

Om vasslen säljs som foder är det en förlorad intäkt, och den räknar vi som en kostnad.

Fettslam

Små mängder fett höjer gasutbytet mycket men måste doseras försiktigt.

Värme

Ånga och varmvatten året runt är skälet till att kraftvärme lönar sig bättre här än på en gård.

Processtabilitet

Vassle surnar snabbt. Det krävs en buffertank och processövervakning.

Det här krävs för att det ska fungera

  • Ett stort och jämnt flöde av vassle
  • Fettslam eller annat samsubstrat som höjer gasutbytet
  • Ett avsättningsställe för rötresten

Vanliga frågor

Går det att köra biogas på enbart vassle?

Det går, men små volymer ger svag ekonomi. Bäst är vassle tillsammans med fettslam eller stallgödsel från gårdar i närheten.

Vad gör jag med rötresten om jag saknar egen mark?

Teckna avtal med lantbrukare eller separera rötresten. Utan det blir den en kostnad, och kalkylatorn visar hur stor.