Biogas för köttdjursgårdar

Köttdjur och ungdjur går ofta ute en del av året, så gödseln samlas bara in medan djuren står inne. Halmströ gör den torr och svårpumpad. Ägaren avgör om gården bygger själv, går ihop med andra gårdar eller behåller gödseln som gödselmedel.

Per ton innehåller nötgödsel lite energi, och anläggningskostnaden sjunker inte snabbt med storleken. I modellen visar en enskild köttdjursgård med mellangrödesensilage svag ekonomi. Det fungerar bättre när flera gårdar levererar till en anläggning som matar in biometan.

Det här avgör återbetalningstiden

Stallperiod

Bara gödsel som samlas i stallet räknas. En lång betessäsong minskar substratet och gör flödet ojämnt.

Halm och strö

Halm ger torrsubstans men måste också hackas och förbehandlas, och anläggningen måste klara den utan stopp.

Samsubstrat

Mellangrödesensilage eller rester från närliggande förädlare höjer gasutbytet, men varje alternativ kostar pengar eller mark.

Samarbete med grannar

Flera gårdar kan dela en anläggning och en gasanslutning. Det ändrar ekonomin i grunden.

Det här krävs för att det ska fungera

  • Djur som står inne året runt eller en lång del av året
  • Ett pålitligt samsubstrat nära gården
  • Grannar eller en gasanslutning att ansluta till

Vanliga frågor

Är min besättning stor nog?

Besättningar på låga hundratal djur bär sällan en anläggning ensamma. Kalkylatorn ger dig intervallet, och ett kluster med grannar är den vanliga utvägen.

Utesluter bete biogas?

Nej, men substratet blir då säsongsbetonat. Gödsel samlas bara in under stallperioden, vilket modellen tar hänsyn till.

Räcker enbart gödsel?

Oftast inte. Ett billigt samsubstrat som finns hela året gör skillnaden.